Begreppet jämställdhet innebär lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter för kvinnor och män, fickor och pojkar. Inga idéer om kön ska begränsa någon individ i vad de kan eller får göra eller vara. Jämställdhet är en förutsättning för ett rättvist och demokratiskt samhälle. Målet för Sveriges jämställdhetspolitik är att kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. För att uppnå målet finns sex nationella delmål som sträcker sig över områdena makt och inflytande, ekonomi, utbildning, obetalt hem- och omsorgsarbete, hälsa och mäns våld mot kvinnor.
Kön har en grundläggande betydelse för en människas möjligheter och villkor, på individ-, organisations- och samhällsnivå. I Västra Götaland finns fortfarande stora skillnader i livsförutsättningar mellan kvinnor och män, olika grupper inom könen samt personer som identifierar sig på annat vis än kvinna eller man. Länets jämställdhetsutmaningar finns i många områden och sektorer vilket kräver ett systematiskt jämställdhetsarbete.
Jämställdhet handlar inte bara om jämn könsfördelning och jämställda löner. Jämställdhet handlar också om attityder, normer och värderingar som finns på strukturell nivå och som har inverkan på samhälls-, organisations- och individnivå. Exempelvis kan kvinnor ha hälften av posterna i en styrelse, utan att deras åsikter eller erfarenheter tas på allvar. I jämställdhetsarbetet ska både kvantitativ- och kvalitativ jämställdhet användas. Kvantitativ jämställdhet handlar om det som är mätbart, exempelvis könsfördelning. Kvantitativ jämställhet innebär en jämn fördelning mellan kvinnor och män inom alla områden i samhället, exempelvis på arbetsplatser, inom politiken och på utbildningar. En könsfördelning brukar anses jämn om det är 40–60 procent kvinnor och 40-60 procent män. Kvalitativ jämställdhet handlar om strukturerna och normerna bakom siffrorna. Kvalitativ jämställdhet innebär att både kvinnor och mäns kunskaper, erfarenheter och värderingar tas på allvar och får påverka utvecklingen inom alla områden i samhället. Både kvantitativ- och kvalitativ jämställdhet behöver användas för att komma åt olika sidor av ojämställdhetsproblemen.
Utöver kön måste hänsyn tas till andra faktorer som har betydelse för människors makt att påverka samhället och sina egna liv. Gruppers och individers förutsättningar formas av flera faktorer som kan påverka och ibland förstärka varandra. Det handlar till exempel om socioekonomi, bostadsområde, etnicitet, hudfärg, religion, funktionsförmåga och ålder. Att synliggöra hur olika faktorer samverkar kallas att använda ett intersektionellt perspektiv. Att göra intersektionella analyser handlar om att belysa hur normer och maktrelationer skapar strukturella skillnader i människors livsvillkor. I en intersektionell analys behöver därför målgruppen delas in i mindre grupper utifrån fler faktorer än kön. Vilka faktorer som ska och kan inkluderas beror på den specifika kontexten och det kan finnas behov av att göra olika prioriteringar beroende på exempelvis målområde, målgrupp och resurser. Genom att förstå skillnader i livsvillkor för olika grupper och individer kan ett mer träffsäkert jämställdhetsarbete bedrivas. Det är viktigt att fokusera på strukturerna som ligger till grund för skillnaderna mellan grupper. På så sätt minskar risken att bidra till stereotypa framställanden av särskilda grupper.
Läs gärna mer om intersektionell analys under fliken ”Vidare läsning”.
Jämställdhetsintegrering är den huvudsakliga strategi som regeringen har beslutat att offentliga aktörer ska använda för att uppnå de jämställdhetspolitiska delmålen. Alla offentliga aktörer har i uppdrag att bidra i arbetet. Jämställdhet görs där beslut fattas, resurser fördelas och normer skapas. För att arbetet med jämställdhet ska leda till långvariga resultat och effekter behöver det bedrivas som en del av organisationens huvudsakliga verksamhet, uppdrag och processer. Syftet med jämställdhetsintegrering att varje organisation ska införliva ett jämställdhetsperspektiv i det dagliga arbetet och beakta jämställdhet i alla beslutsprocesser som berör flickors, pojkars, kvinnors och mäns livsvillkor. Det gäller i alla nivåer och steg i beslutsprocessen – från förslag, till genomförande och uppföljning. Det innebär att jämställdhetsarbetet bedrivs av alla medarbetare och inte enbart av utsedda personer. Jämställdhetsarbetet kan på så sätt få genomslag i hela verksamheter, i stället för att bedrivas som en separat fråga.
För ett framgångsrikt arbete med jämställdhetsintegrering behöver vissa saker finnas på plats i organisationen. Läs mer om det i avsnittet ”Framgångsfaktorer för jämställdhetsintegrering”.
Västra Götaland är ett stort län sett till både yta, invånare och antal kommuner. I Västra Götalands 49 kommuner bor det ca 1,7 miljoner invånare. Bland kommunerna finns skillnader vad gäller till exempel storlek, stad och landsbygd, demografi och resurser. Göteborg är länets största kommun med drygt 560 000 invånare medan Dals-Ed är den minsta med knappt 4800 invånare. Andra aktörer som region, myndigheter, lärosäten, civilsamhällesorganisationer och näringsliv varierar också i kärnuppdrag, storlek och resurser. Därmed ser förutsättningarna för att arbeta med jämställdhetsintegrering olika ut i länet. Skillnader i exempelvis demografiska utmaningar, ekonomiska och personella resurser och uppdrag har betydelse. Olika aktörer befinner sig därför också på olika platser i arbetet med jämställdhetsintegrering. Den regionala och lokala kontexten har varje enskild aktör bäst kännedom om.
