Det samlade arbetet med jämställdhet är uppdelat i olika mål, uppdrag och krav. Till exempel i form av instruktioner, regeringsuppdrag, lagar samt nationella, regionala och lokala mål. Samtidigt arbetar offentliga aktörer i Västra Götaland med flera andra sammanhängande sakområden. En framgångsfaktor i arbetet med jämställdhetsintegrering är att samordna arbetet med närliggande uppdrag. Din organisation kan gå igenom hur olika uppdrag är formulerade och identifiera vilka synergier som finns mellan dem. Genom att göra det kan organisationen tydliggöra möjligheter och begränsningar för samordning. Det kan i sin tur göra arbetet mer effektivt och träffsäkert.
En viktig del i arbetet med jämställdhet är att synliggöra hur de jämställdhetspolitiska delmålen hänger samman. Delmålen förstärker och förutsätter varandra och bidrar tillsammans till en helhet. Även de regionala målen i Jämställt Västra Götaland 2024–2027 påverkar och är en del av de jämställdhetspolitiska delmålen. När en organisation arbetar med ett målområde kan det skapa synergieffekter inom andra målområden.
Kvinnor tar generellt mer ansvar för det obetalda hem- och omsorgsarbetet än män, vilket bidrar till att kvinnors ekonomiska utrymme blir mindre jämfört med mäns.
Det kan till exempel påverka kvinnors möjlighet att lämna en våldsam relation eller hantera en krissituation.
En jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet har på så sätt betydelse för delmålen ekonomisk jämställdhet, jämn fördelning av makt och inflytande samt att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor.
Jämställda förutsättningar för lärande och utveckling, en skola fri från sexuella trakasserier och en jämn könsfördelning på gymnasieprogram bidrar till mer jämställda och jämlika förutsättningar för flickor och pojkar att få en god utbildning.
Det leder till bättre förutsättningar för deras inträde på arbetsmarknaden och en god försörjning.
Den sociala miljön i skolan påverkar även förutsättningarna för en god psykisk hälsa. Därför hänger delmålet om en jämställd utbildning ihop med delmålen om en jämställd ekonomi, att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor samt jämställd hälsa.
Jämställdhetsintegrering ska bidra till att uppfylla alla delmål
Arbete med jämställdhetsintegrering hänger samman med diskrimineringslagens krav på aktiva åtgärder för att förebygga och motverka diskriminering. Kön är en av sju diskrimineringsgrunder som omfattas av lagstiftningen. I arbetet med aktiva åtgärder ingår flera områden som också kan omfattas av ett arbete med jämställdhetsintegrering. Det handlar till exempel om arbetsmiljö, rekrytering och att motverka sexuella trakasserier.
Aktiva åtgärder mot diskriminering – e-guiden är ett stöd till arbetsgivaren, DO
Genom att arbeta samlat med olika diskrimineringsgrunder kan arbetet med jämställdhetsintegrering bli mer träffsäkert. Kvinnor och män är inte homogena grupper. Fler faktorer än kön har strukturell inverkan på människors livsvillkor och kan påverka och ibland förstärka varandra. Ett sätt att synliggöra hur olika maktordningar hänger samman är att använda ett intersektionellt perspektiv. Det kan till exempel handla om att inkludera de andra diskrimineringsgrunderna i en jämställdhetsanalys:
För att inkludera fler diskrimineringsgrunder än kön i er organisations jämställdhetsanalys kan ni göra intersektionella analyser.
Flera organisationer i Västra Götalands län har skrivit under den europeiska deklarationen för jämställdhet mellan kvinnor och män på lokal och regional nivå (CEMR-deklarationen). Deklarationen har upprättats av det europeiska kommun- och regionförbundet (CEMR). Genom att underteckna deklarationen förbinder sig kommuner och regioner att arbeta med jämställdhetsintegrering. Strategin Jämställt Västra Götaland 2024–2027 och det tillhörande metodstödet är verktyg för att arbeta med jämställdhetsintegrering på lokal och regional nivå, med särskilt fokus på Västra Götalands förhållanden. Alla regionala mål i strategin går att förena med artiklar i CEMR-deklarationen. Organisationer som har antagit CEMR-deklarationen och ansluter sig till Jämställt Västra Götaland kan därför knyta an arbetet med strategin till arbetet med CEMR-deklarationen.
Det är bra om du kan synliggöra kopplingar mellan jämställdhetsarbete och andra hållbarhetsområden. Hållbar utveckling kräver att du tar hänsyn till social, ekologisk, och ekonomisk hållbarhet. Jämställdhet ska integreras i samtliga tre hållbarhetsområden.
Med social hållbarhet avses ett socialt rättvist samhälle som säkerställer jämlik tillgång och tillgänglighet till samhällets service, sociala skyddsnät och en tillfredsställande levnadsstandard. Det handlar om lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter men utifrån fler sociala indelningar än kön.
Offentliga aktörer i Västra Götaland har förutom uppdrag om jämställdhet även uppdrag inom fler sammanhängande sakområden, till exempel:
Trots olika utgångspunkter är syftet med dessa områden till att tillgodose människors grundläggande behov och rättigheter. De vill bidra till att skapa en jämställd och jämlik hälsa och välfärd. Många av områdena överlappar dessutom med varandra. Alla områdens syfte är att skapa ett socialt hållbart samhälle, där människor trivs och lever ett gott liv med god hälsa och välbefinnande, utan orättfärdiga skillnader. Genom att samordna arbetet med olika sakområden kan de komplettera och stärka varandra snarare än att konkurrera med varandra.
Ekologisk hållbarhet handlar om att bibehålla jordens ekosystem och dess funktioner. Klimatförändringarna påverkar ekosystemet negativt. Ur ett globalt perspektiv finns också en könsrelaterad sårbarhet vad gäller effekterna av klimatförändringarna. I ett ojämställt samhälle kommer män och kvinnor påverkas olika. I dag missgynnas till exempel kvinnor ofta när det handlar om tillgång till mark, naturresurser, krediter, information och beslutfattande. Detta gör att de inte har samma förutsättningar att anpassa sig till effekterna av klimatförändringarna. Därför hänger arbetet med jämställdhet, klimatomställning och klimatanpassning ihop.
Ekonomisk hållbarhet handlar om en ekonomisk utveckling som inte ger negativa konsekvenser för den ekologiska eller sociala hållbarheten. Det innebär att den är hållbar över tid och stödjer möjligheterna att nå andra hållbarhetsmål, till exempel så som de uttrycks i Agenda 2030. Här är jämställdhetsintegrering och jämställdhetsbudgetering bra verktyg. Både eftersom det ekonomiska kapitalet bör fördelas på ett jämställt sätt och eftersom den ekonomiska utvecklingen inte bör påverka kvinnor och män olika. En ojämställd fördelning riskerar att missgynna den ekonomiska utvecklingen då den innebär sämre levnadsförhållanden och livschanser för kvinnor i genomsnitt. Det innebär att samhället och ekonomin helt eller delvis går miste om den potential som finns i gruppen.
En framgångsfaktor i arbetet med jämställdhetsintegrering är att samordna arbetet med andra områden och uppdrag. Översynen av dessa samordningsmöjligheter bör göras samtidigt som din organisation kartlägger och analyserar lokala och regionala ojämställdhetsproblem, organisationens förutsättningar och samverkanspartners.
Prisma är ett verktyg som SKR har tagit fram för att synliggöra kopplingar mellan de jämställdhetspolitiska målen, FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, Barnkonventionen, de folkhälsopolitiska målen och de globala hållbarhetsmålen i Agenda 2030.
På SKR:s webbplats finns en matris över likheter och skillnader mellan horisontella sakområden:
